När ett kanadensiskt par fick veta att barnet som den surrogatmamma de hade engagerat bar på sannolikt skulle födas med Downs syndrom, krävde de att hon gjorde abort. Surrogatmamman var dock fast besluten att fortsätta graviditeten.
Ett embryo som hade skapats av parets könsceller och implanterats i en surrogatmamma visade vid en ultraljudsundersökning under den första tredjedelen av graviditeten en sannolikhet för trisomi 21, den genetiska defekt som leder till Downs syndrom. Ett ytterligare test bekräftade diagnosen och enligt avtalet, som paret hade undertecknat tillsammans med surrogatmamman, skulle de inte behöva ta något som helst ansvar för barnet i en sådan situation.
Händelserna, som utspelade sig tidigare i år i provinsen British Columbia, presenterades nyligen av läkaren Ken Seethram på en konferens för det kanadensiska sällskapet för fertilitet och andrologi, och han menar att de väcker frågor om huruvida det krävs offentlig tillsyn av avtal mellan surrogatmammor och deras uppdragsgivare. Ken Seethram menar att surrogatmammor ska skyddas så att de kan fatta beslut utan att vara utsatta för påtryckningar.
– De verkade som om de tre före graviditeten aldrig på allvar hade övervägt att detta skulle kunna ske. Det enda de tänkte på var succé. Surrogatmamman, som även har två egna barn, valde till slut att genomgå en abort, delvis på grund av sin egen familjesituation, berättar Ken Seethram.
Frågan om reglering av surrogatmoderskap blir allt viktigare i takt med att surrogatmammor blir vanligare. Julia Guichon, professor i bioetik vid University of Calgary i Kanada, som har studerat frågan om avtal vid surrogatmoderskap, anser dock inte att man ska använda handelsavtal med surrogatmammor eftersom det inte gynnar barnet om det behandlas som en produkt. Hon menar vidare att kanadensiska domstolar antagligen inte skulle godkänna ett kontrakt för surrogatmoderskap, utan istället hänvisa till familjerätten enligt vilken de biologiska föräldrarna är förpliktade att sörja för barnet. Ett avtal med en surrogatmamma har, så vitt Julia Guichon vet, aldrig prövats i en kanadensisk domstol och området befinner sig därför i ett lagligt tomrum, menar Julia Guichon.
Sally Rhoads, från organisationen SurrogacyInCanada.ca, som tidigare varit surrogatmamma och nu hjälper föräldrar och surrogatmammor med avtal, menar att parterna bör komma överens om vad de ska göra om brister upptäcks under graviditeten och att de bör se till att de har samma syn på abort. Om en tvist ändå uppstår måste föräldrarna skyddas, anser hon, eftersom barnet är deras genetiska avkomma.
– Varför ska de avsedda föräldrarna tvingas att uppfostra ett barn de inte vill ha? Det är inte rättvist, säger Sally Rhoads.
Enligt Sally Rhoads är det i några amerikanska delstater tillåtet för föräldrar att stämma surrogatmammmor för att få tillbaka det de betalat om surrogatmamman insisterar på att gå vidare med en graviditet mot deras vilja. Tvister är sällsynta, men det är vanligtvis surrogatmammorna som till slut känner sig mest förfördelade. Hon berättar om ett fall med tvillingar, där föräldrarna ville abortera ett av fostren varefter båda dog av misstag. I tre andra kanadensiska fall finns surrogatmammor som fick behålla barnen när föräldrarna skildes och backade ur under graviditeten.
Larry Kahn, advokat i Vancouver som har specialiserat sig på assisterad reproduktion och adoptionslagstiftning, berättar att han varje år de senaste tre åren har gjort upp mer än 35 kontrakt gällande surrogatmoderskap, jämfört med runt 15, vilket var vanligt för tio år sedan. Han berättar att surrogatmamman alltid företräds av sin egen advokat, men att avtalen vanligen befriar föräldrarna från ansvar när defekter diagnostiseras under graviditeten och surrogatmamman inte vill göra abort. Han känner inte till någon tvist bland sina klienter och tror att det är möjligt att domstolar inte skulle erkänna avtalet om det blev prövat rättsligt.
Françoise Baylis, bioetiker vid Dalhousie University i Nova Scotia, säger att händelserna belyser hur mänskligt liv kan bli till en handelsvara.
– Barnet ses av de uppdragsgivande föräldrarna som en produkt, och i detta fall en undermålig produkt på grund av en genetisk sjukdom, beklagar Françoise Baylis.
Källa: Genetics and Society (www.geneticsandsociety.rsvp1.com)