Han var totalförlamad efter en trafikolycka 1999, och hade sedan dess varit beroende av respirator och ständig hjälp av sin omgivning för att överleva.
Hans beslut att ta sitt liv växte fram ur ilskan och besvikelsen på sjukvården och det svenska samhällets oförmåga att ta ansvar för unga handikappade. I ett öppet brev till socialminister Lars Enqvist skrev han bland annat: "Varför räddar man livet på en svårt skadad människa om det enda man kan erbjuda är förvaring?"
Även om Joakim hade laglig rätt till assistenthjälp i hemmet, som var handikappanpassat, dröjde det nio månader tills han fick komma hem därför att kommunen och landstinget inte kunde komma överens om, vem som skulle ha ansvaret för hans vård. Kommunen sade att han behövde sjukhusvård, medan landstinget ansåg honom färdigvårdad.
Joakim Alpgård upplevde att han inte fick den hjälp han behövde och hade rätt till. För honom blev lösningen en resa till självmordskliniken Dignitas i Zürich, där han fick hjälp att ta sitt liv.
Källa: Aftonbladet (www.aftonbladet.se)