För första gången görs nu i Sverige försök att skapa barn som blir till för att rädda livet på ett annat barn, ett äldre syskon som bär på en dödlig sjukdom.
Det var i slutet av maj i fjol som Socialstyrelsen fattade beslut om att tillåta reservdelssyskon genom att ge de första tillstånden till såkallad PGD/HLA, dvs. när man väljer ut embryon med samma vävnadstyp som ett äldre syskon med hjälp av genetisk diagnostik. Läs mer >> Urvalet görs för att det nya barnet ska kunna donera benmärg till sitt svårt sjuka syskon, vilket man hoppas ska kunna hjälpa med syskonets behandling.
Hittills har svenska familjer i behov av den här hjälpen fått åka utomlands för att göra det genetiska urvalet av ett nytt syskon, eftersom det i Sverige bara varit tillåtet att välja bort sjuka embryon och inte välja ut embryon beroende på vävnadstyp. Men efter en lagändring för två år sedan och en längre handläggningstid därefter är de första behandlingarna nu i gång.
Helena Richardson, som är mamma i en av de fyra familjer som hittills fått tillåtelse, har två söner som båda bär på anlag för en ärftlig, dödlig ämnesomsättningssjukdom som bryter ned hjärnan. Tolvåringen har redan drabbats och är svårt handikappad och bortom räddning. Hennes fyraåring är frisk, än så länge, men behöver en benmärgstransplantation om sjukdomen skulle bryta ut. För att vara säker på att hitta en donator vill familjen ha ett nytt barn, som inte bär på sjukdomsanlaget, och som har samma vävnadstyp som fyraåringen.
Det är på Karolinska Universitetssjukhuset som behandlingen, som är tekniskt komplicerad, utförs. Elisabeth Blennow, professor i klinisk genetik, som ansvarar för familjernas behandling säger till Sveriges Radio:
– Framför allt [är det komplicerat] eftersom det är två olika analyser som ska göras samtidigt på en cell. Vi har alltså oerhört lite material. På den cellen ska vi dels ställa diagnos på sjukdomen, dels avgöra vilken vävnadstyp det är. Så det är tekniskt svårt, ja.
Alla fyra familjer har barn med någon allvarlig ärftlig sjukdom som kan behandlas med en benmärgstransplantation. Tekniken är dock kontroversiell, och endast ett fåtal länder tillåter den i dag, där i bland USA, Belgien och Storbritannien. Många länder, till exempel Tyskland, har genom lagstiftning förbjudit tekniken.
Britt-Marie Frost, överläkare på barncancerkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, är en av kritikerna. Hon ser en risk för de blivande barnen:
– Jag oroar mig för deras psykologiska utveckling som tonåringar, upplevelsen av att ha kommit till för den här sakens skull, men också samhällets syn på våra medmänniskor, hur vi börjar manipulera. Det kanske är en ännu större sak, säger hon.
Källa: Sveriges Radio (www.sr.se)