Drygt hälften, 56 procent, av alla européer kan tänka sig att donera organ efter döden. Det visar en färsk undersökning som utförts av EU-kommissionen och som refereras i tidskriften The Lancet.
Enligt undersökningen skiljer sig viljan att donera organ kraftigt mellan olika europeiska länder. Högst är den i Sverige, där 81 procent av de tillfrågade uppgav att de kan tänka sig att donera organ efter döden. Lägst andel villiga att donera, 34 procent, finns i Rumänien. Vad som också skiljer sig kraftigt är anhörigas intresse att avgöra i de fall den avlidne inte själv tagit ställning, och vilka regler som gäller i dessa situationer. I länder som Österrike, Belgien och Spanien används en "opt out"-strategi, som innebär att organen doneras om anhöriga inte uttryckligen säger ifrån. Majoriteten av EU-länderna, däribland även Sverige, har i stället en "opt in"-strategi, som innebär att anhöriga måste ge sitt medgivande för att donation ska komma ifråga.
40 000 européer står i kö för transplantation, och ett sätt att få bukt med organbristen är att skapa ett paneuropeiskt donationskort, där en persons vilja till organdonation finns nedtecknad i ett kort som man bär med sig, skriver författarna. Donationskort finns i flera länder. De länder där högst andel av befolkningen har donationskort är Sverige, Irland och Nederländerna.
EU-rapporten konstaterar också en kraftig ökning av vad som kallas "transplantationsturism", vilket innebär att patienter söker sig utomlands för organ, en handel som ofta sker helt utan myndigheternas kontroll. Totalt beräknades transplantationsturismen svara för 10 procent av alla organ som tranplanterades globalt under 2006, enligt EU-rapporten.
Kina är ett land som många söker sig till för att köpa organ, men efter påtryckningar från bl.a. WHO har regelverket för organförsäljning skärpts i Kina. En njure kostar runt 15 000 dollar, motsvarande 100 000 kronor, på den svarta marknaden, skriver The Lancet. Många av de donerande säljer en njure på grund av fattigdom, och normalt får donatorn bara en bråkdel av betalningen, kring 10 procent, för sin uppoffring. The Lancet applåderar WHO:s ansträngningar, men poängterar att mer behöver göras för att råda bot på transplantationsturismen, och att man bör överväga om inte handeln av organ bör legaliseras för att kunna regleras, trots de uppenbara etiska konsekvenserna av ett sådant förslag.
Källa: Läkartidningen (www.lakartidningen.se)