Det som behövs är stamceller från invandrare som inte kommer från västvärlden, och det är därför man kommer att styra biobanken mot en överrepresentation av donatorer från invandrare.
Efter att regeringen i slutet av förra året beslutade om att upprätta en offentlig biobank för navelsträngsblod i Sverige (läs mer >>), har det nu beslutats att den första biobanken ska samla in blod från nyfödda i Göteborgsområdet.
Målet kommer att vara att samla in prover från 500 födda under en treårsperiod. Framförallt kommer man att försöka ta till vara blod från barn med invandrarbakgrund, eftersom det är viktigt att biobanken får in blod med ovanliga vävnadsantigener, så kallad HLA.
Anders Fast, professor i pediatrisk immunologi vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, säger i en intervju med tidningen Dagens Medicin att vävnadstyper från den svenska befolkningen i stort redan finns bland dem som anmält sig till registret över frivilla benmärgsdonatorer. Det som behövs är stamceller från invandrare som inte kommer från västvärlden, och det är därför man kommer att styra biobanken mot en överrepresentation av donatorer från invandrare. Anders Fast hoppas att 50 procent av donationerna till banken ska komma från invandrare.
- Ju fler, för västvärlden, ovanliga HLA-typer som banken innehåller desto större är också chansen att banken intresserar andra, internationella nätverk och givarregister. Eftersom biobanken på sikt ska vara självförsörjande måste den innehålla material som går att byta mot andra prover och som forskning och sjukvård är villiga att betala för.
Anders Fast hoppas att en välfungerande nationell biobank, som kan användas av hela befolkningen, ska ge ökade möjligheter att hitta stamceller för behandling av svåra sjukdomar.
Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)
Fotnot: Navelsträngsblod är rikt på stamceller, och har dessutom fördelen att vävnadstypen, HLA, inte behöver vara exakt lika mottagarens. När stamceller tas från benmärg måste däremot vävnadstypen stämma exakt.