Världen första barn som kom till genom assisterad befruktning föddes i Storbritannien 1978, och Sverige följde efter fem år senare. Sedan dess har det här i landet fötts 20 000 barn som tillkommit efter assisterad befruktning, och i dag är det tre procent av alla nyfödda som tillkommit på detta sätt. Denna siffra kan komma att stiga i framtiden, då efterfrågan överstiger tillgången vilket resulterar i långa köer till de offentliga sjukhusklinikerna, där cirka hälften av alla behandlingar sker. 60 procent av världens alla behandlingscykler utförs i Europa, och de nordiska länderna har tillsammans med Israel ledningspositionen med flest behandlingar per invånare.
Riskfaktorerna med assisterad befruktning är många, men har minskat betydligt efter att Socialstyrelsen 2003 införde internationellt sett mycket strikta riktlinjer om att endast återinföra ett befruktat ägg i livmodern. Tidigare resulterade 30 procent av alla graviditeter från assisterad befruktning i flerbörd, men detta har nu sjunkit till fyra procent.
I dag kan nästan alla former av infertilitet hos kvinnan behandlas med assisterad befruktning. Man kan nu även behandla par där orsaken till infertiliteten ligger hos mannen. Man använder då ICSI-teknik, det vill säga intracellulär spermieinjektion, då man injicerar en enda spermie i ägget. Runt hälften av alla assisterade befruktningar sker nu med denna metod, både i Sverige och i resten av världen. Andra områden inom assisterad befruktning där man utvecklat och förfinat tekniken är frystekniker för bland annat obefruktade ägg och äggstocksvävnad samt en noggrannare selektion av embryon, bland annat med PGD, preimplantatorisk genetisk diagnostik.
Efter att ha gjort det till praxis att endast återinföra ett ägg har man kunnat minska riskerna med provrörsbefruktning och samtidigt i stort sett kunna uppehålla graviditetsfrekvensen. I en studie av de första svenska 6 000 barn som föddes efter assisterad befruktning som publicerades 2001 visade man att barnen hade dubbel så hög risk för att födas döda, en 50-procentig ökning av missbildningar och en fyra gånger ökad risk för cerebral pares, CP-skada. En efterföljande, ny undersökning av samtliga 16 000 barn födda i Sverige fram till 2002, som kommer att publiceras inom snar framtid, visar att riskerna minskat under senare år, och man hoppas att de ska sjunka ytterligare när flerbördsgraviditeterna sjunkit markant.
Källa: Läkartidningen (www.lakartidningen.se)