Den tyska förbundsdagen beslöt i juli att tillåta preimplantatorisk genetisk diagnostik på embryon.
Det var 326 av 594 ledamöter i Tysklands förbundsdag, som utan partitvång röstade för att tillåta preimplantatorisk diagnostik (PGD). Par som vet att de bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomal ärftlig sjukdom, som innebär hög risk för att få barn med en genetisk sjukdom eller skada, eller par som riskerar missfall, skall därmed kunna använda PGD, som går ut på att man gör konstgjord befruktning och låter embryot utvecklas i fem-sex dagar till det så kallade blastocyststadiet. En eller flera celler avlägsnas då för att kontrollera om det finns en kromosomskada eller genetisk avvikelse, och ett embryo utan synbara defekter implanteras medan överblivna kasseras. Det kommer att krävas tillstånd av en etikkommission för varje enskilt fall av PGD i Tyskland samt rådgivning för paret, och enbart särskilda kliniker kommer att få tillstånd att använda metoden.
Omröstningen föregicks av fyra timmars känslosam debatt, där ledamöter berättade om personlig barnlängtan, missfall och funktionshindrade barn. Det yttrades dock också kritik mot att PGD möjliggör selektion och ”kvalitetsprövning av mänskligt liv”. En ledamot varnade för att PGD kan leda till ett samhälleligt tryck på kvinnor som har valt att föda ett barn med funktionsnedsättning. En annan ledamot, som själv är rullstolsbunden, berättade att personer med funktionsnedsättning är oroade över att det nu enligt lag kommer att vara möjligt att undvika funktionsnedsättningar.
Källa: Deutsches Ärzteblatt (www.aerzteblatt.de)
Andra länders relegering av PGD:
Sverige: Enligt lag får PGD endast användas om en eller båda föräldrar bär på anlag för en allvarlig monogen eller kromosomal ärftlig sjukdom, som innebär hög risk för att få barn med genetisk sjukdom eller skada. Behandlingen får inte användas för val av egenskap utan endast inriktas på att barnet inte skall ärva anlag för sjukdomen eller skadan i fråga. Att välja ut ett embryo med en sådan genuppsättning att barnet efter förlossningen skall kunna bli donator av blodstamceller från navelsträngsblodet till ett svårt sjukt syskon (donatorsyskon), får endast göras efter tillstånd av Socialstyrelsen.
Norge: PGD är tillåtet för en rad obotliga ärftliga sjukdomar. Könsbestämning är i vissa undantagssituationer tillåtet. Det krävs särskilt tillstånd för ett donatorsyskon.
Danmark: Lagen för PGD ändrades senast 2004 för att vidga användningsområdet. Därmed blev det tillåtet att selektera embryon för att skapa donatorsyskon till svårt sjuka barn. Dessutom används det för att utreda kvinnors infertilitet.
Frankrike: Enligt en lag från 2004 är PGD tillåtet i särskilda situationer på kliniker med tillstånd och efter utlåtande från en etikkommission samt rådgivning för paret. PGD tillåts även för att skapa ett donatorsyskon.
Belgien: PGD tillåts under särskilda omständigheter, som är reglerade i en lag från 2003. Selektion får endast göras enligt ”patologiskt genetiska funktioner”.
Grekland: PGD är enligt en lag från 2005 tillåtet på särskilda kliniker som har tillstånd för det.
Storbritannien: Embryoselektion är tillåtet t.o.m. 14 dagar efter befruktningen för att hitta sjukdomar och defekta kromosomer. Det används än så länge inte för könsselektering förutom när det gäller könsbundna sjukdomar. I Storbritannien är en fristående myndighet, HFEA, ansvarig för PGD.
Irland: Det finns ingen reglering.
Italien: Enligt en lag från 2004 är PGD tillåtet endast under vissa omständigheter. IVF och gentestning på embryon är endast tillåtet för infertila par eller om mannen är smittad av hiv eller hepatit B och C.
Japan: Enligt en lag från 2001 är PGD tillåtet under vissa omständigheter.
Nederländerna: En lag från 2002 förbjuder könsbestämning vid gendiagnostik. Därutöver saknas lagreglering.
Österrike: PGD är enligt lag förbjudet. Det finns en lag som reglerar undersökning av celler som har förmåga att utvecklas vidare, vilket enbart är tillåtet om det krävs för att skapa en graviditet.
Polen: I Polen används PGD i större omfång, dock utan laglig reglering. För närvarande diskuteras en lag som ska reglera fertilitetsbehandling.
Portugal: PGD är tillåtet, men en laglig reglering finns inte.
Schweiz: Enligt en lag från 1998 är PGD förbjudet. Den schweiziska etikkommissionen har dock nyligen beslutat att tillåta PGD inom en noggrant definierad gräns, exempelvis när par bär på risk för svåra, genetiska sjukdomar.
Spanien: Embryoselektion efter PGD är tillåtet.
Kina: Det finns ingen särskild lag som reglerar PGD utan det regleras via kunngörelser. PGD är tillåtet vid risk för gravt skadade barn.
USA: I USA tillämpas PGD sedan början av 1990-talet. I vissa delstater finns begränsningar men det finns ingen reglering som gäller för hela landet. Det är även tillåtet att använda PGD för individuella önskemål, som att välja barnets kön.