Respekt har tidigare rapporterat om ett danskt företag som lagrar stamceller från nedfryst navelsträngsblod, för att det långt senare eventuellt ska kunna användas för benmärgstransplantation eller för att bota vissa cancersjukdomar och genetiska problem (Läs mer >> )
Efter en artikel i svenska Läkartidningen, med uppgifter om att det danska företaget Copygene mot betalning samlar in nyföddas blod även i Sverige, överväger nu vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson att inrätta en svensk navelsträngsblodbank.
Nationella och offentligt finansierade navelsträngsblodbanker finns i bland annat Italien, Finland och USA. Vårdministern vill dock först inhämta expertråd och erfarenheter från andra länder innan hon besluter om Sverige ska ha en egen navelsträngsblodbank och om den ska drivas i statens eller landstingens regi.
Statens Medicinsk-Etiska Råd tog upp frågan om en stamcellsbank vid ett symposium i mitten av april. Anders Fasth, professor i immunologi, menar att det kan ifrågasättas om det finns någon medicinsk nytta med att spara det egna barnets navelsträngsblod. Tvärtom är det i de flesta fall en förutsättning för en lyckad behandling att stamcellerna kommer från en annan individ än det sjuka barnet. Jan Wahlström, professor i klinisk genetik, sade att ett starkt motiv för att så snart som möjligt inrätta en allmän stamcellsbank med navelsträngsblod är att man för cirka tio procent av de patienter som skulle behöva benmärgstransplantation inte hittar någon lämplig donator. Eftersom behandling med stamceller från navelsträngsblod inte kräver att givaren och mottagaren har exakt samma vävnadstyp, är det därför lättare att hitta navelsträngsblod som passar patienten.
Det är inte bara de kommersiella intressena för navelsträngsblod som gjort frågan om en offentligt finansierad navelsträngsblodbank aktuell. Många läkare menar att det till följd av den ökade andelen invandrare i samhället, kan dyka upp patienter med udda vävnadstyper. Dessa kan vara svåra att behandla med stamceller från obesläktade givare, celler som idag hämtas från exempelvis Tobiasregistret, Sveriges nationella benmärgsdonatorregister.
Källa: Läkartidningen (www2.lakartidningen.se)