Det är tänkt att banken i Storbritannien på sikt ska innehålla tiotusentals stamceller från donerade embryon, aborterade foster samt adulta stamceller från t.ex. navelsträngsblod. För närvarande har dock bara två stamcellslinjer blivit placerade där, bägge framtagna ur embryon som donerats av par vilka genomgår infertilitetsbehandling genom provrörsbefruktning.
Pro-live förespråkare i Storbritannien menar, att det skulle räcka att använda adulta stamceller som t.ex. celler från överblivna navelsträngar för att inte mänskligt liv ska komma att reduceras till en farmaceutisk produkt. Som stöd för detta används forskningsresultat, som visat, att adulta stamceller i många fall lett till betydligt större framgång än resultat från experiment med embryonala stamceller (läs mer >>).
En stamcellinje består av odlade stamceller som delar sig under obegränsad tid och har stabila egenskaper. Den uppstår när man får stamceller att börjar föröka sig och har enbart identiskt lika celler, eftersom de har samma genetiska uppsättning. I hela världen finns uppskattningsvis ett 60-tal stamcellslinjer som det bedrivs forskning på. Exakt hur många stamcellslinjer som finns är dock oklart, eftersom alla länder inte offentliggör sin forskning. Det råder dessutom olika uppfattningar om vad som är en fullvärdig stamcellslinje. Till detta kommer att åsikterna om huruvida forskningen på embryonala stamceller är etiskt försvarbart går brett isär, vilket även märks i de olika ländernas lagstiftning.
I USA har stamcellslinjer tidigare utvecklats ur mänskliga embryon. De betraktas dock som oanvändbara eftersom de har en benägenhet att utveckla cancer och åldras i förtid. Även Sverige har ett med internationella mått stort antal stamcellslinjer, som finns vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Tidigare har det uppskattats att Sveriges stamcellslinjer representerar 10 procent av alla tillgängliga stamcellslinjer i världen, men exakt hur många stamcellslinjer som finns i Sverige är oklart. Förut angavs antalet till 24, men den siffran har både minskats och ökats.
Sverige är ett av de länder som kommit längst inom stamcellsforskning, och ett nytt lagförslag från regeringen, som sannolikt kommer att röstas fram av riksdagen i år, kommer att göra Sveriges lagstiftning tillsammans med Storbritanniens till en av de mest liberala i världen, när det gäller tillgången till forskning på embryonala stamceller (läs mer >>).
År 2001 röstade det brittiska parlamentet för att tillåta så kallad terapeutisk kloning. Europaparlamentet röstade däremot förra året för ett förbud mot alla former av kloning. I Tyskland är forskning enbart tillåten på stamceller som är importerade och äldre än från januari 2002. All annan forskning på mänskliga embryon är förbjuden. I USA, däremot, har president Bush förbjudit all federal finansiering av embryonal stamcellsforskning. I flera stater, t.ex. Kalifornien och New Jersey, har man dock genomdrivit lagstiftning som stödjer den forskningen (läs mer >>). Korea meddelar samtidigt att man framgångsrikt har klonat ett mänskligt embryo för att sedan, fyra dagar gammalt, döda det och skilja dess embryonala stamceller från dess inre (läs mer >>).
Källa: LiveNews (www.lifenews.com)