Att klona människor kan vara omöjligt med den teknik som hittills använts för kloning av djur. Påståendet kommer från forskare vid University of Pittsburgh i USA, där man försöker förstå varför alla försök att klona apor hittills har misslyckats.
Det har visat sig vid försök att klona rhesusapor att cellerna inte delar sig på det sätt som krävs för att ett embryo ska utvecklas. I stället blandar sig kromosomerna huller om buller med påföljden att en graviditeten inte ens kan påbörjas. Då apors och människors genetiska material till stor del är lika varandra är det enligt forskarna därför omöjligt att klona människor med den befintliga tekniken.
Kloning går till så att man tar ett obefruktat ägg, tar bort det genetiska materialet och ersätter det med DNA från en vuxen cell från djuret som ska klonas. Elektriska chocker får sedan ägget att börja dela på sig och forma ett embryo som kan implanteras i en surrogatmamma. För att cellerna ska dela på sig på rätt sätt måste kromosomerna duplicera sig. Gör de inte det kan resultatet bli Downs syndrom eller att graviditeten misslyckas helt, vilket är det som har hänt vid försöken med rhesusaporna.
Fåret Dolly var den första varelsen som skapades från en vuxencell. Många djur har klonats sedan Dolly kom till 1997, bl.a. kor, grisar, katter, möss och getter. Tekniken är dock fortfarande mycket osäker; de flesta klonade djur dör innan de föds och av de som överlever får många svåra defekter eller sjukdomar. Det tog 277 försök innan Dolly blev till, och vid de försök vid University of Pittsburgh där man försökt klona rhesusapor har man arbetat med 724 ägg vilka har resulterat i 33 embryon men inte en enda graviditet
Raelianrörelsen meddelade i december 2002 att man klonat ett barn (läs mer >>) men rörelsen framlade aldrig några bevis för detta. Även ett fåtal läkare baserade i USA och Italien har sedan ett drygt år påstått sig vara på randen av genombrott till mänsklig kloning.
Svårigheterna med att klona rhesusapor kommer inte bara att ha betydelse för forskningen inom reproduktiv kloning, där syftet är att föda fram en från givaren genetiskt identisk individ. Det kan även resultera i att s.k. terapeutisk kloning kan visa sig svårare än man hittills trott.
Vid terapeutisk kloning framställs ett eller flera med patienten genetiskt identiska embryon för att skörda de stamcellerna som embryot innehåller i hopp om att dessa ska kunna bota patienten. I Sverige, liksom i resten av världen, är frågan om kloning under intensiv debatt, och riksdagens Kommittén om genetisk integritet har fått uppdraget att föreslå ny lagstiftning inom detta område. Kommittén föreslog i december 2002 ett klart förbud mot reproduktiv kloning men yrkade på att terapeutisk kloning tillåts.
Katolska kyrkan fördömer dock både reproduktiv och terapeutisk kloning. Kyrkan anser att man vid kloning använder mänskligt liv som ett medel och liv en förbrukningsbar vara i medicinens tjänst, vilket strider mot internationella överenskommelser och tanken om människovärdet.