Skulle detta någonsin bli verklighet, skulle många anse det vara ett genombrott i behandlingen för barnlösa kvinnor. Dessutom skulle en konstgjord livmoder på ett sätt vara en säkrare plats än den naturliga livmodern, då den inte skulle utsättas för skador genom alkohol eller medicin, som modern konsumerar.
Prototypen för den konstgjorda livmodern gjordes vid Weill Medical College av celler tagna från slemhinnan som täcker livmoderns insida. Med hjälp av hormoner och tillväxtfaktorer växte den på en ställning av biologisk nedbrytbart material, som hade formen av en livmoder. Vävnaden som växte fram tillsattes östrogen och näringsämnen. Sedan lät forskarna ett embryo växa under sex dagar inuti den konstgjorda livmodern. Längre är det inte tillåtet enligt de amerikanska bestämmelserna för konstgjord befruktning, även om forskare eftersträvar en förlängning av det tillåtna tidsspannet, för att kunna göra ytterligare undersökningar. De vill bland annat kunna se om embryon i en konstgjord livmoder utvecklar anlag för blodkärl och organ och om moderkakan bildas i vanlig ordning.
Skulle försöken med konstgjord livmoder komma att fungera kan man föreställa sig en framtid, där kvinnor och män donerar ägg respektive spermier till sig själva närhelst i livet de vill. Dessa fryses och när ett par sedan önskar få barn, förs ägg och spermier ihop i en petriskål. Efter fyra dagar planteras embryot i en konstgjord livmoder. Kvinnan slipper graviditetsproblem, och när barnet är klart kan det hämtas.
Även om det skulle kunna finnas fördelar med en konstgjord livmoder för förtidigt födda barn ser forskare, och många andra, markanta etiska betänkligheter i denna metod. Richard Ashcroft från Imperial College i London varnar för att användandet av konstgjord livmoder skulle kunna utmynna i industriell barntillverkning, och lämpligheten av konstgjord livmoder diskuteras livligt. Det är till exempel sedan länge känt att barn reagerar på mammans hjärtslag, röst, känslor och humör samt även på impulser, såsom ljud och ljus, utanför mammans mage, och att alla dessa intryck är viktiga för barnets utveckling. Hjärnforskningen har även visat att emotionell stimulans för ofödda barn är nödvändig för hjärnans utveckling.
Källa: Kath.Net (www.kath.net)