Den ekonomiska krisen tynger västerländska länder och därför utgår bidrag till program mot aids, vilket får ödesdigra konsekvenser. Samtidigt dör allt fler afrikaner i aids, och läkemedelsföretag vägrar att hjälpa drabbade länder med subventionerade läkemedel.
Den tyska tidningen Der Spiegel rapporterar från Sydafrika, som sedan 2004 är det land som har det högsta antalet hivsmittade i världen. Landet erbjuder numera gratis bromsmediciner, och de som blir resistenta mot medicinen får alternativ behandling. Enligt statistik från organisationen Läkare utan gränser utvecklar 16 procent av alla patienter resistens mot den första bromsmedicinen. För en fjärdedel av dem fungerar inte heller den andra medicinen efter ytterligare två år.
– Blir man resistent mot den andra bromsmedicinen är det slut, säger Gilles van Cutsem, programchef för Läkare utan gränser i Khayelitsha, ett svart bosättningsområde utanför Kapstaden, där organisationen driver ett av de äldsta aidsprogrammen i Afrika.
En fungerande tredje slags medicin finns visserligen men bekostas inte av Sydafrikas offentliga sjukvård, eftersom läkemedlen är för dyra. Enligt Gilles van Cutsem kostar de 3 000 dollar (ca. 21 100 kr) per patient och år jämfört med 80 dollar (560 kr) för den första sortens bromsmedicin.
För närvarande befinner sig hjälparbetare och deras patienter i en allvarlig kris. När västvärlden lider av den globala ekonomiska krisen prioriterar man annat än kampen mot aids i Afrika, trots att sjukdomen är långt ifrån besegrad. I FN:s globala aidsfond, finns det just nu ett hål på tre miljarder dollar (21 miljarder kr).
– Vi är på väg mot en katastrof, varnar Gilles van Cutsem, och det beror på att de rika länderna inte uppfyller sina löften om att sätta in pengar.
Med det syftar han på det internationellt överenskomna milleniummålet att till 2010 ge världens alla människor som lever med aids tillgång till behandling och bromsmediciner. Även om betydande belopp hittills har strömmat in till fonden växer efterfrågan i snabbare takt. Tyskland, som mellan 2008 och 2010 bidrar med 200 miljoner euro, samt Frankrike och USA som ger 300 respektive 600 miljoner euro, utgör de viktigaste givarna.
Läkare utan gränser har dokumenterat effekterna av den ekonomiska krisen i sex afrikanska länder. I år har Tanzania 25 procent mindre pengar till kampen mot aids än i fjol. I Uganda tar många sjukhus inte in fler nya patienter och i Malawi är bromsmediciner närmast slut på många ställen. Sju miljoner aidssmittade saknar fortfarande tillgång till bromsmediciner, och nedskärningar i aidsprogrammen just nu skulle vara "ett aldrig tidigare skådat steg bakåt", säger Gilles van Cutsem till Der Spiegel.
– I Europa förlorar människor sina arbeten på grund av den ekonomiska krisen. I Afrika förlorar de sina liv, påpekar han.
Grundproblemet är, enligt Gilles van Cutsem, att läkemedelsföretag patenterar nya läkemedel och sedan i regel säljer dem för högst möjliga pris. Fattiga länder som Afrika är ointressanta som kunder. Företagen väntar med att sänka priserna och har inte bråttom med tillstånd i utvecklingsländerna, menar Gilles van Cutsem. Det innebär inte bara döden för smittade, utan driver även kostnader för aidsprogram i höjden, och slutligen är det det internationella samfundet som får betala mer när de finansierar programmen, beklagar Gilles van Cutsem.
Läkare utan gränser kräver att alla aidsläkemedel som rekommenderas av WHO samt alla nyare läkemedel samlas i den internationella patentpoolen Unitaid, som tillhandahåller läkemedel mot hiv/aids, malaria och tuberkulos och möjliggör tillverkare i hela världen att kopiera läkemedlen.
Källa: Der Spiegel (www.spiegel.de)